Hälsa och sjukvård

När individen är som mest utsatt ska samhället vara som starkast. Därför går en trygg välfärd för alla alltid först för oss socialdemokrater. En god och jämlik vård får inte vara en klassfråga. Med gemensamma lösningar kan vi på ett effektivt och rättvist fördela resurserna utifrån befolkningens behov utan att behöva förlita oss på olika marknadslösningar med vinstintressen. Den som är sjukast, är den som ska få vård först och den som har det största sjukvårdsbehovet ska ges företräde till vården. För detta krävs mer politik, inte mindre, då de med störst behov oftast inte har de starkaste rösterna. All form av diskriminering och rasism inom vården måste aktivt förebyggas och bekämpas. Kvinnor och män ska bemötas och behandlas likvärdigt i vården liksom personer med funktionsvariation eller personer som omfattas av HBTQI-identitet.

Efter 12 år av borgerligt styre i regionen ser vi en hälso- och sjukvård i Värmland som är hårt ansträngd. Vi ser brister i tillgänglighet och att det är alldeles för stora variationer i kvalité och utbud beroende var i Värmland man bor. Alltför många patienter känner idag oro för att inte få hjälp i tid och att vården känns för långt bort. Det kan vi inte acceptera, det måste bli bättre! Värmland behöver en ny färdplan för hälso- och sjukvården.

Vårdcentraler och nära vård

Den vård du behöver ofta ska finnas nära och där spelar vårdcentralerna en viktig roll. Kvaliteten ska vara hög och tillgängligheten rättvist fördelad över hela Värmland.

Vi socialdemokrater ser med oro på att värmlänningarnas förtroende för primärvården idag är låg. Det är inte acceptabelt att många upplever det som svårt att komma i kontakt med sin vårdcentral för rådgivning eller tidsbokning samma dag. Kompetensförsörjningen är en utmaning som måste hanteras där det exempelvis på mer än hälften av regionens vårdcentraler saknas fasta läkare. Därför är satsningar på personalen nödvändiga, särskilt för att öka attraktiviteten för sjukvårdspersonal att arbeta på vårdcentralerna på lands- och glesbygd. Att stärka kontinuiteten och arbeta för fast omsorgskontakt är särskilt viktigt för äldre och patienter med kroniska sjukdomar. Risken är annars ökade kostnader för inhyrd personal.

Med stabilare bemanning kan vi öka tillgängligheten. Vissa vårdcentraler bör vara kvällsöppna så att fler patienter kan söka vård utanför ordinarie arbetstid. Det är en viktig jämlikhetsfråga eftersom inte alla har möjlighet att ta ledigt från jobbet för att komma i kontakt med vården. Kvällsöppna vårdcentraler kan också fånga upp patienter som annars hade sökt sig till akuten.

Att snabbt komma fram till en väl fungerande sjukvårdsrådgivning som ger goda medicinska råd och vid behov kan hänvisa vidare, är en viktig del i en väl fungerande hälso- och sjukvård. Därför behöver 1177 utökas med fler anställda så att väntetiden kan kortas ned. En annan viktig del för att öka tillgängligheten är att fortsätta utvecklingen av Vårdcentral Värmland och få fler människor att nyttja deras tjänster istället för privata nätläkarbolag. Vårdcentral Värmland är ett viktigt, digitalt komplement till övriga vårdtjänster som kan avlasta resterande delar av vården genom att ta emot de personer som inte behöver fysisk bedömning eller regelbunden kontakt med ordinarie vårdcentralen.

När sjukhusets resurser inte behövs ska du få vård i den egna hemkommunen. För att klara av att ge en bra och nära vård, även i det egna hemmet, krävs ett utvecklat samarbete mellan regionen och kommunerna. Även vid dessa vårdkontakter bör digitala lösningar nyttjas när så är möjligt. För att stärka vården och möta den växande gruppen av äldre i Värmland vill vi satsa på äldremottagningar som kan ge de äldre en genväg in till vårdcentralerna. En annan viktig del av den nära vården är ungdomsmottagningarna. Barn- och ungdomshälsan och de familjecentraler som idag etablerats tillsammans med länets kommuner vill vi stärka ytterligare.

Vi vill:

Att vårdcentralernas tillgänglighet förbättras genom utökade öppettider, telefontider och uppringningsfunktioner.
Att det upprättas äldremottagningar.
Att väntetiden till 1177 kortas ned.
Att fler ska kunna boka tid för vårdbesök via 1177.
Att vården i norra Värmland stärks genom en vårdcentral i Branäs.
Att mer vårdpersonal anställs och att administrationen minskas.
Att särskilda satsningar görs på sjukvårdspersonal som arbetar i glesbygd, både för att underlätta rekrytering och för att kunna behålla befintlig personal.
Att digitala lösningar i regionens regi fortsätter att utvecklas.
Att kroniskt sjuka får en fast vårdkontakt och att kontinuitet för samtliga patienter förbättras.
Att fler familjecentraler etableras i länet.
Att den mobila vården byggs ut i hela länet, för att bättre kunna möta patienter i hemmet.

Ambulanssjukvård

Geografiskt avstånd får aldrig styra kvaliteten på välfärden. Tiden från skadetillfället till att patienten kommer under kvalificerad vård är direkt relaterad till överlevnad. Regionen har ett viktigt ansvar för en välfungerande och tillgänglig ambulanssjukvård i hela länet med rimliga responstider. I dagsläget varierar det mellan olika kommuner hur lång tid det tar för ambulansen att ta sig fram till patienten. För att utjämna dessa skillnader och korta ned den ibland livsavgörande responstiden behövs fler ambulanser och ambulansstationer i Värmland. En lämplig plats för en sådan utökning är Deje som skulle bidra till bättre inställestider till ett område som når Forshaga, Kil och Molkom.

Vi vill:

Att ambulanssjukvården i Värmland når samtliga patienter inom rimliga responstider med en målsättning på max 15 minuter.
Att ambulanssjukvården i Värmland utökas med en ambulans i Deje.

Sjukhusvård

Som patient ska du kunna känna dig trygg med att få den vård du behöver när du behöver den. Det är oacceptabelt att behöva vänta en längre tid för att få behandling. Väntetiden ska vara så kort det går och vårdgarantin ska uppfyllas. Den som är i störst behov av att träffa en läkare, få en operation eller en behandling ska gå först, inte den som har råd att betala för en dyr sjukvårdsförsäkring.

Utvecklingen av den högspecialiserade vården har skapat nya möjligheter till bättre behandlingar och därmed också en bättre livskvalitet och ökad självständighet för människor med svåra sjukdomar. För att den högspecialiserade vården ska kunna hålla hög kvalitet krävs det att den hålls koncentrerad till de större sjukhusen. Arbetet med nivåstrukturering ska därför fortsätta för att ytterligare förbättra patientsäkerheten och den jämlika vården. Vi är övertygade om att det är helt nödvändigt att regionen, i sin egen organisation har ansvar för och utvecklar samtliga tre sjukhus i länet.

Bortom Coronapandemin finns problem med långa väntetider. Tydligt exempel är att Värmland är en av de regioner där väntetider till operation eller åtgärd inom vårdgarantins 90 dagar är som längst. Här behövs ett nytt ledarskap för att korta köerna samt garantera vård i tid och efter behov. Människor ska inte behöva lida i väntan på vård.

Vi vill:

Att möjligheten för personer med privata sjukvårdsförsäkringar att köpa sig före i kön stoppas.
Att inga sjukhus privatiseras. Vi tror på en sammanhållen sjukhusvård där regionen har fullt ansvar för samtliga tre sjukhus.
Att det säkerställs att vårdgarantin uppfylls så att man inom 90 dagar får en åtgärd eller operation.
Att antalet vårdplatser på våra tre sjukhus i länet ökar.

Psykiatri

Den psykiska ohälsan utgör ett allt större problem i vårt samhälle, både bland barn, ungdomar och vuxna. Många som lider får idag en otillräcklig vård, det är inte acceptabelt! Det ska inte spela någon roll om man lider av kroppslig eller psykisk ohälsa, vården ska alltid finnas där för värmlänningen när den behövs. Pandemin har drabbat många hårt och vi ser ett ökat tryck till både öppenvården, olika slags jourtelefoner samt till akutpsykiatri och traumavård. Det gör att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i regionen behöver stärkas och prioriteras.

Många unga mår dåligt redan i grundskolan och tidiga insatser är därmed avgörande för att främja ungas hälsa, trygghet och utveckling. Vi behöver bli bättre på att fånga upp dessa individer och där ska elevhälsan, första linjen och primärvården finnas tillgänglig och vara väl utbyggd. Genom att öka samverkan mellan skolsköterskor och kuratorer är chansen större att eleverna få den hjälp som de är i behov av. Utöver elevhälsan är det viktigt att det finns möjlighet till en tidig första kontakt med hälso- och sjukvården i respektive kommun vid psykisk ohälsa.

Barn och ungdomar som behöver utredning av psykiatriska eller neuropsykiatriska diagnoser ska inte behöva stå i kö. Det ska finnas god tillgänglighet för utredning och behandling för unga som behöver psykiatrisk hjälp. I dagsläget är väntetiden till BUP alldeles för lång. Köerna måste kortas och antalet besök per behandlare behöver öka. Mer resurser ska tillskjutas för att fler psykologer och andra behandlare ska kunna anställas.

En annan grupp som har en högre psykisk ohälsa än befolkningen i stort är de äldre. Det finns tydlig statistik som visar det och att många äldre har svårt att få psykologisk eller psykiatrisk behandling i primärvården och istället hänvisas till medicinering. Äldre män, särskilt över 85 år är överrepresenterade i suicidstatistiken. Här behöver primärvården möta äldres behov i större utsträckning för att minska psykisk ohälsa. Samverkan med kommunerna och föreningslivet ska utvecklas för att förebygga ensamhet och psykisk ohälsa hos äldre.

Vi vill:

Att psykosocial kompetens finns på alla vårdcentraler och ungdomsmottagningar.
Att konceptet med vårdsamordnare vid psykisk ohälsa stärks på vårdcentralerna.
Att arbetet med suicidprevention intensifieras.
Att köerna till barn- och ungdomspsykiatrin kortas och att vårdgarantin uppfylls så att ingen behöver vänta längre än 30 dagar på en första bedömning samt ytterligare 30 dagar till en fördjupad utredning eller behandling.
Att barn- och ungdomspsykiatrin utredningsinsatser inom den neuropsykiatriska vården förstärks.
Att första linjens psykiatri stärks ytterligare med fokus på förebyggande arbete samt genom att förtydliga kopplingen till befintliga vårdstrukturer.
Att samarbetet mellan länets kommuner och regionen förbättras inom området psykisk hälsa.
Att åtgärderna för att förebygga psykisk ohälsa hos äldre utvecklas.

Stärk barns och vuxnas språkutveckling

Språket är grunden för allt lärande, för kommunikation och socialt samspel som har stöd i FN:s 19:e deklaration om mänskliga rättigheter. Utan ett utvecklat språk i tal och skrift minskar möjligheten för individen att delta i samhället vilket är en form av diskriminering i skola, arbetslivet och i socialt umgänge.

Språkstörning är den funktionsnedsättning hos barn och ungdomar som är vanligast men kanske inte den mest kända. Värmland är den region som har lägst antal logopeder anställda i förhållande till folkmängd. 11 per 100 000 invånare mot 29 i det län som har flest logopeder. Här behöver vi gemensamt göra en insats i Värmland där bland annat samordningen mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg och skola behöver utvecklas och stärkas.

Vi vill:

Att antalet logopeder utökas i Värmland.
Att samverkan mellan region och kommunerna utvecklas för att tillgängliggöra logopedisk utredning och behandling för fler barn och vuxna.

Folkhälsa

I ett globalt perspektiv är folkhälsan i Sverige god, men utvecklingen skiljer sig åt mellan olika grupper definierade utifrån till exempel kön, ålder och socioekonomi. Vi vet att socioekonomiska förhållanden påverkar hälsa, livskvalitet och livslängd. Det finns också skillnader i hälsa och livslängd mellan kvinnor och män. Kvinnor har längre livslängd men har större sjukfrånvaro i arbetet. Kvinnor är överrepresenterade inom psykisk ohälsa men män begår självmord i högre utsträckning. Inom vården är väntetiderna olika för kvinnor och män, vården sätts in i olika skeden av sjukdomsförloppet och omfattningen av insatserna skiljer sig åt. Detta sker trots att det inte finns några uppenbara medicinska skäl till särbehandling på grund av kön.

För att uppnå en jämställd vård krävs kunskap om kvinnors och mäns biologi, livsvillkor, levnadsförhållanden samt om hur stereotypa föreställningar om kön kan påverka bemötande, diagnos och behandling. Brister i kvalitet uppstår dels pga. att könsskillnader skapas/överdrivs, dels pga. att det bortses från könsskillnader. För att komma tillrätta med skillnaderna är könsuppdelad statistik ett viktigt verktyg för att uppmärksamma likheter och skillnader mellan könen.

Övervikt och stillasittande är ett växande folkhälsoproblem. I Värmland lever 56 procent av invånarna med övervikt eller fetma. Andelen svenskar i arbetsför ålder med dålig kondition och fetma har mer än fördubblats på 25 år. Fysisk aktivitet är starkt kopplat till ett friskare och längre liv. Att röra på sig regelbundet, och även att äta rätt, minskar risken för allvarliga och livshotande tillstånd, till exempel högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke, typ 2 diabetes, benbrott och psykisk ohälsa.

Mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck är ett utbrett och allvarligt samhällsproblem och utgör ett reellt hot mot folkhälsan. Regionens verksamheter har en unik möjlighet att upptäcka och larma. För oss är det därför viktigt att alla verksamheter inom regionen har goda rutiner för att ställa frågor om våld och förtryck i hemmet.

Vi vill:

Att mer resurser och fokus läggs på förebyggande folkhälsoarbete.
Att folkhälsoarbetet utjämnar skillnader i hälsa mellan kvinnor och män och mellan socioekonomiska grupper genom könsuppdelad statistik.
Att regionen ska ha tydliga rutiner för att upptäcka och larma om våld och förtryck i hemmet.

Tandhälsa

Tandvården har tyvärr blivit en allt tydligare klassfråga, det är något som vi socialdemokrater aldrig kan acceptera. En god munhälsa är viktigt både för det allmänna välbefinnandet och för att motverka uppkomsten av vissa sjukdomar. Idag är köerna inom den värmländska tandvården för långa. En bidragande orsak till de långa köerna är den brist av tandvårdspersonal som finns inom allmän- och specialisttandvården. Brist på specialister inom tandreglering gör att barn och unga får besöka kliniker i Norge för att få sin behandling. De långa resorna som behöver göras var sjätte till åttonde vecka under en tandregleringsbehandling gör det svårt för många familjer att få ihop livspusslet. Här behöver vi titta på hur tandregleringen kan utökas för att kunna göras mer i Värmland.

Vi anser att tänderna ska ses som en del av kroppen och kommer därför att driva på i frågan om att tandvården ska omfattas av ett högkostnadsskydd liknande hälso- och sjukvårdens. På kortare sikt behövs förbättringar av de statliga subventionerna av tandvården så att förebyggande åtgärder ges ett bättre ekonomiskt stöd. Vi vill att Folktandvården ska få ett utökat uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. För att få en bättre munhälsa för dem med stort behov av tandvårdsinsatser vill vi se en utökad samverkan mellan Folktandvården och kommunerna, för att tidigt kunna sätta in rätt åtgärder.

Vi vill:

Att tandvården ges utökade statliga subventioner som stöd för förebyggande åtgärder.
Att tänderna på sikt ses som en del av kroppen och förs in i det nationella sjukvårdssystemet.
Att köerna inom folktandvården ses över och kortas.
Att det i Värmland återupprättas en fungerande tandreglering.

Förlossningsvård och eftervård

I genomsnitt föds det åtta barn per dygn på förlossningen i Karlstad. Att välkomna ett barn till världen ska vara en upplevelse som förknippas med trygghet, glädje och förväntan. Den personal som möter den födande kvinnan och dennes partner ska ha en arbetssituation som möjliggör för en trygg och säker förlossning. Dit räknas undersköterskor, barnmorskor och läkare. Ingen av våra anställda ska behöva springa mellan flera olika födande med den yttersta risken att äventyra patientsäkerheten.

Socialdemokraterna i Värmland kommer arbeta för att nå målet med en barnmorska per födande. För att bli en attraktiv arbetsgivare anser vi också att vi behöver hitta arbetssätt som skapar förutsättningar till bättre arbetsmiljö, vård och attraktivitet i yrkeskåren. Vi vill implementera Min barnmorska som bygger på att den gravida kvinnan träffar samma team av barnmorskor före, under och efter förlossningen. Insatserna bör i första hand riktas till de kvinnor som bär på en utbredd förlossningsrädsla.

För att personalen ska känna trygghet och stolthet i sin yrkesroll behöver de också ges möjlighet till regelbunden kompetensutveckling där de får ta del av aktuell forskning. Här ska även kunskap kring amning inkluderas så att den personal som arbetar med födande kvinnor som önskar amma, kan ge korrekt stöttning utifrån modern kunskap i ämnet. Ett mål för framtiden ska vara att öppna upp en amningsmottagning i Värmland dit kvinnor kan vända sig för råd när amningen inte fungerar. Varje kvinna som vill amma ska ges goda förutsättningar att lyckas.

Eftervården behöver stärkas så att den födande, barnet och partnern får en bra start i det nya livet som småbarnsfamilj. De kvinnor som har en komplikationsfri förlossning där barnet inte är påverkat och mår bra får i dagsläget inte stanna kvar på förlossningen i mer än sex timmar innan de skickas hem. Till BB flyttas endast de kvinnor och barn som är i ytterligare behov av vård och i de fallen är det inte alltid säkert att partnern får följa med. I frågan om jämställt föräldraskap är det oerhört viktigt att båda föräldrarna får vara med från början och dela på ansvaret.

För att alla nya värmländska familjer ska känna trygghet behöver regionens rutiner ses över och lokalerna anpassas så att åtminstone förstagångsföderskor med partner kan erbjudas att stanna kvar på BB. Genom att utöka stödet i början kan problem med anknytning, amning och psykisk ohälsa upptäckas och åtgärdas i tid.

Det måste också finnas goda rutiner för att upptäcka, åtgärda och följa upp förlossningsskador som annars riskerar att medföra stort lidande för den enskilde.

Vi vill:

Att målet om en födande per barnmorska uppfylls.
Att arbetssättet ”Min Barnmorska” implementeras och används som ett komplement till nuvarande verksamhet.
Att en amningsmottagning öppnas upp i Värmland.
Att eftervården stärks och utvecklas så att förstföderskor och dess partner kan erbjudas att stanna kvar på BB.
Att det ska finnas goda rutiner för att upptäcka, åtgärda och följa upp förlossningsskador.